När den reviderade läroplanen kom förtydligade den bland annat att dokumentation har förändrats. Det handlar inte om att göra en utvärdering efter ett läsår, som vi tidigare har gjort. Utan pedagogisk dokumentation ska göras kontinuerligt och vi behöver analysera vårt arbete och vad konsekvensen kan bli för barnen. Vi pedagoger ska ta till vara på vardagen i förskolan och vilka möjligheter vi kan få. Vilka styrkor har vi och vad kan vi förbättra? Vilken syn har vi på dokumentation i arbetslaget. Det är viktigt att vi jobbar med vårt synsätt. Det är enklare om vi har samma syn. Vad, hur och varför är viktiga frågor att resonera kring. Det finns flera olika metoder och vilken metod ska vi använda. Hur ser organisationen ut? Vi vill alla arbeta med kvalitesarbete på ett systematiskt sätt.
I mitt första processdokument beskrev jag hur min nuvarande förståelse för pedagogisk dokumentation var. Vi har arbetat mycket med dokumentation på min enhet. Förra terminen läste
flera av oss pedagoger naturvetenskap och teknik. Bland annat gjorde vi en film i iMovie och vi använde även keynote. Vi hade ett projekt med våra stora barn, vattenexperiment. Jag lärde mig mycket och det var en lång process fram till det färdiga materialet. Vi hade mycket tid för detta. Vi reflekterade, analyserade och framförallt fick barnen reflektera flera gånger om sin film. Vi tyckte detta sättet var ett bra sätt att arbeta på. Jag vill utveckla detta och lära mig mer så att det inte tar så lång tid, som det gör när man är ovan. Frågor som jag ställde mig var dessa. Vad är dokumentation? Ibland dokumenterar vi för mycket. Vad är systematiskt kvalitetsarbete med dokumentationen för mig? Kvalitén är viktigare än kvantitet. Hur synliggör jag dokumentationen på bästa sätt?
Inför uppgiften vad, hur och varför analyserade jag mycket. Vad är dokumentation och hur gör vi på min avdelning? Vad ska vara med, hur vi ska göra, varför, för vem och vad kommer det att få för betydelse, för oss pedagoger, barnen, föräldrar med mera, med att dokumentera på ett nytt sätt. Den stora frågan har/är varit vad är pedagogisk dokumentation? Hur vill vi arbeta med det? Vilka redskap finns? Vad ska vi förändra och på vilket sätt? Hur mycket tid ska vi lägga på dokumentationen? Hur kommer vi vidare? Vad står det i läroplanen och forskning? Hur gör vi för att få föräldrarna delaktiga och att de får inflytande över verksamheten? Dokumentationen är vårt ansikte utåt. En lärdom jag har tagit i denna kurs är att vi är på god väg. Samtidigt som det sker förändringar. Vi utvecklas hela tiden och då förändrar vi.
När jag började läsa boken av Hillevi Lenz Taguchi(1997) tänkte jag det är ju precis så, som vi gör på min avdelning. När jag analyserade och reflekterade hur jag gjorde på min enhet märkte jag att jag försökte nog ha ett reflekterande arbetssätt. Men lyckades inte alltid.
"Pedagogik i en föränderlig omvärld" ( Lenz Taguchi, 1997, sid 66. ) Jag befann mig då i en lärprocess som förhoppningsvis har lett mig framåt.
"Pedagogik i en föränderlig omvärld" ( Lenz Taguchi, 1997, sid 66. ) Jag befann mig då i en lärprocess som förhoppningsvis har lett mig framåt.
"En reflekterande och medforskande hållning-att hitta nästa steg i arbete med projekt" ( Lenz Taguchi, 1997, sid 74). Att lyssna på barnen, deras reflektion och hur vill de arbeta vidare?Jag tänkte mycket på hur pedagogen gjorde med tiden och att hon lät barnen fortsätta med djurtiden istället för, som det kan bli ta fram klockan. Vi vuxna har vår skola, bakgrund och tradition i förskolan. Det är lätt att falla tillbaka och göra som man har gjort tidigare. Att vara medkonstruktör till sitt eget lärande är bara en av flera viktiga delar som jag kände/ känner starkt för.
I boken Den svårfångade reflektionen tyckte jag kapitlet om Anna med dansen var intressant. Det var lätt att se och sätta samman med mitt arbete. Vi har provat på liknande. Filma, analysera, reflektera osv. Och som författarna skriver på baksidan av boken " Vilken är skillnaden mellan att fundera och att reflektera?" (Emsheimer,Hansson, Koppfeldt, 2005) Att de jämför reflektionen med ett detektivarbete. Det har väckt många tankar hos mig.
Boken seendets språk tyckte jag var svår att läsa. Jag läste den två gånger. Men visst är det intressant hur vi människor tolkar och analyserar. Genom reklam och massmedia med mera. Alla blir påverkade av det, barn som vuxna. Även hur det det gör intryck på oss är intressant. Bild och semiotik berör oss mycket i förskolan. Vi dokumenterar mycket i form av bilder, filmer andra digitala verktyg eftersom vi arbetar med IKT.
Just nu på min enhet där jag arbetar har jag och en kollega startat ett projekt i samband med denna kurs. Vi kommer att arbeta med naturvetenskap och teknik och jag vill ta lärdom av denna kurs att bli bättre på dokumentation.
Samtidigt som jag arbetade med GarageBand för att lära mig den tekniken. Inte alldeles enkelt.Tekniken strulade men det var detta jag verkligen behövde öva mig på. Så har jag läst boken av Klas Dykhoff som skriver på ett mycket engagerat sätt. Det känns verkligen som han brinner för sitt yrke. Han berättar historiskt från stumfilm till nutid. Vilket är roligt och intressant. När man ser på film, särskilt på bio så är ljudet verkligen viktigt. Jag ska faktiskt tänka på det nästa gång jag tittar på film. Hur mycket ljudet bygger upp själva dramat. Jag tänker att hur ska jag ta in detta i min barngrupp? Jo barnen kan spela in olika ljud som ett litet projekt. Det kan bli spännande! Sedan är det viktigt att tala med barnen kring ljud som faktiskt" luras". Vi gör film ibland med våra barn och jag har fått många nya idéer om hur vi kan arbeta vidare med detta.
Den största utmaningen har varit att göra podcast. Jag har klippt och trixat fram och tillbaka. När jag gjorde slutet, försvann alltihop. Det var bara att göra om.Till sist beslutade jag mig för att låta den vara som den var. Vi fick hjälp att lägga in den i soundcloud. Nu har jag lärt mig så jag ska prova detta själv. Det har varit spännande att jobba i GarageBand och jag har lärt mig en hel del. Jag ska introducera detta för barnen. Det ska bli roligt att arbeta med barnen med denna app.
" Dokumentation,uppföljning och utvärdering handlar om att urskilja de aspekter i förskolans verksamhet som kan ha betydelse för barns välbefinnande, lek, utveckling, lärande och förändrade kunnande" Förskola i utveckling -bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. (Skolverket, 2012,sid 35)
På min enhet har vi arbetat mycket med den här boken. Vi har haft den i våra lärgrupper och diskuterat, analyserat osv. Den har varit till stor hjälp på min enhet. De beskriver på ett enkelt sätt och jag har haft lätt att ta till mig den. I boken ges många exempel, så de blir ännu lättare att förstå. Vi använder fortfarande den lite då och då.
När jag skulle göra portfoliouppgiften tänkte jag till en början. Det här blir en lätt uppgift i och med att vi har arbetat med detta under många år. Jag reflekterade, analyserade och så vidare och insåg vad mycket vi har förändrat under dessa år. Fortfarande tycker jag det är viktigt att vi i arbetslaget reflekterar inför terminsstart. Vad, hur, varför, för vem? Vad kommer vi att förändra och utveckla? Numera när vi har ipads som digitala verktyg så blir det mycket enklare att synliggöra portfolion för oss, barnen, föräldrarna. Vi dokumenterar portfolion individuellt medan annan dokumentation sker över hela verksamheten.
En av mina kurskamrater Anna Lindström gjorde en väldigt intressant podcast om instagram. Denna gjorde mig inspirerad och jag har lyssnat på den och mina arbetskamrater likaså. Så nu har vi i vårt
arbetslag börjat med instagram. Vi provar oss fram och har några barn och föräldrar som ett pilotprojekt. Samarbetet med föräldrar känns bra eftersom vi lär nytt och föräldrarna är positiva till det. Vi kommer också inom kort att börja med Unikum och vi har tänkt att barnens portfolio ska läggas in där. Detta är vår nya utmaning efter avslutad kurs.
Det som jag tyckt varit svårast har varit tekniken. Det var en anledning till att jag sökte kursen. Jag behövde bli bättre på tekniken. Blogga, google plus, GarageBand och podcast har verkligen varit en utmaning för mig. Jag har lärt mig en hel del. Det var just detta jag behövde lära mig och tycker att jag har lyckats med det. Trots att det har tagit mycket tid. Vi har också resonerat i våra lärgrupper på kursen vad, hur och varför pedagogisk dokumentation, även på våra litteraturseminarier. Det har varit lärorikt att resonera kring pedagogisk dokumentation med andra kolleger på kursen.
Referenslista
Dykhoff, Klas. Ljudbild eller synvilla? - en bok om filmljud och ljuddesign. (2002) Liber AB: Malmö
Ellmin, R och B.(2003) ATT ARBETA MED portfolio-teori,förhållningssätt och praktik.Växjö: Författarna och Förlagshuset Gothia AB
Emsheimer Peter, Hansson Hasse, Koppfeldt Thomas(2005) Den svårfångade reflektionen. Studentlitteratur AB, Lund
Hansson Hasse, Karlsson Sten-Gösta ,Nordström Z Gert(2006)SEENDETS SPRÅK-exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Studentlitteratur AB, Lund sid
LPFÖ 98 (2010) Läroplanen för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Skolverket: Edita
Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet(2012)
Taguchi Lenz Hillevi (1997)VARFÖR PEDAGOGISK DOKUMENTATION? Om barnbyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm HLS Förlag
Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan-pedagogisk dokumentation(2012). Stockholm Fritzes
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar