Mina lärdomar i pedagogisk dokumentation med IT-stöd

När den reviderade läroplanen kom förtydligade den bland annat att dokumentation har förändrats. Det handlar inte om att göra en utvärdering efter ett läsår, som vi tidigare har gjort. Utan pedagogisk dokumentation ska göras kontinuerligt och vi behöver analysera vårt arbete och vad konsekvensen kan bli för barnen. Vi pedagoger ska ta till vara på vardagen i förskolan och vilka möjligheter vi kan få. Vilka styrkor har vi och vad kan vi förbättra? Vilken syn har vi på dokumentation i arbetslaget. Det är viktigt att vi jobbar med vårt synsätt. Det är enklare om vi har samma syn. Vad, hur och varför är viktiga frågor att resonera kring. Det finns flera olika metoder och vilken metod ska vi använda. Hur ser organisationen ut? Vi vill alla arbeta med kvalitesarbete på ett systematiskt sätt. 

I mitt första processdokument beskrev jag hur min nuvarande förståelse för pedagogisk dokumentation var. Vi har arbetat mycket med dokumentation på min enhet. Förra terminen läste

flera av oss pedagoger naturvetenskap och teknik. Bland annat gjorde vi en film i iMovie och vi använde även keynote. Vi hade ett projekt med våra stora barn, vattenexperiment. Jag lärde mig mycket och det var en lång process fram till det färdiga materialet. Vi hade mycket tid för detta.  Vi reflekterade, analyserade och framförallt fick barnen reflektera flera gånger om sin film. Vi tyckte detta sättet var ett bra sätt att arbeta på. Jag vill utveckla detta och lära mig mer så att det inte tar så lång tid, som det gör när man är ovan. Frågor som jag ställde mig var dessa. Vad är dokumentation? Ibland dokumenterar vi för mycket. Vad är systematiskt kvalitetsarbete med dokumentationen för mig? Kvalitén är viktigare än kvantitet. Hur synliggör jag dokumentationen på bästa sätt? 

Inför uppgiften vad, hur och varför analyserade jag mycket. Vad är dokumentation och hur gör vi på min avdelning? Vad ska vara med, hur vi ska göra, varför, för vem och vad kommer det att få för betydelse, för oss pedagoger, barnen, föräldrar med mera, med att dokumentera på ett nytt sätt.  Den stora frågan har/är varit vad är pedagogisk dokumentation? Hur vill vi arbeta med det? Vilka redskap finns? Vad ska vi förändra och på vilket sätt? Hur mycket tid ska vi lägga på dokumentationen? Hur kommer vi vidare? Vad står det i läroplanen och forskning? Hur gör vi för att få föräldrarna delaktiga och att de får inflytande över verksamheten? Dokumentationen är vårt ansikte utåt. En lärdom jag har tagit i denna kurs är att vi är på god väg. Samtidigt som det sker förändringar. Vi utvecklas hela tiden och då förändrar vi. 

När jag började läsa boken av Hillevi Lenz Taguchi(1997) tänkte jag det är ju precis så, som vi gör på min avdelning. När jag analyserade och reflekterade hur jag gjorde på min enhet märkte jag att jag försökte nog ha ett reflekterande arbetssätt. Men lyckades inte alltid.
"Pedagogik i en föränderlig omvärld" ( Lenz Taguchi, 1997, sid 66. ) Jag befann mig då i en lärprocess som förhoppningsvis har lett mig framåt.

"En reflekterande och medforskande hållning-att hitta nästa steg i arbete med projekt" ( Lenz Taguchi, 1997, sid 74). Att lyssna på barnen, deras reflektion och hur vill de arbeta vidare?Jag tänkte mycket på hur pedagogen gjorde med tiden och att hon lät barnen fortsätta med djurtiden istället för, som det kan bli ta fram klockan. Vi vuxna har vår skola, bakgrund och tradition i förskolan. Det är lätt att falla tillbaka och göra som man har gjort tidigare. Att vara medkonstruktör till sitt eget lärande är bara en av flera viktiga delar som jag kände/ känner starkt för.

Just nu på min enhet där jag arbetar har jag och en kollega startat ett projekt i samband med denna kurs. Vi kommer att arbeta med naturvetenskap och teknik och jag vill ta lärdom av denna kurs att bli bättre på dokumentation.

I boken Den svårfångade reflektionen tyckte jag kapitlet om Anna med dansen var intressant. Det var lätt att se och sätta samman med mitt arbete.  Vi har provat på liknande. Filma, analysera, reflektera osv. Och som författarna skriver på baksidan av boken " Vilken är skillnaden mellan att fundera och att reflektera?" (Emsheimer,Hansson, Koppfeldt, 2005) Att de jämför reflektionen med ett detektivarbete. Det har väckt många tankar hos mig.

Boken seendets språk tyckte jag var svår att läsa. Jag läste den två gånger. Men visst är det intressant hur vi människor tolkar och analyserar. Genom reklam och massmedia med mera. Alla blir påverkade av det, barn som vuxna. Även hur det det gör intryck på oss är intressant. Bild och semiotik berör oss mycket i förskolan. Vi dokumenterar mycket i form av bilder, filmer andra digitala verktyg eftersom vi arbetar med IKT.

Samtidigt som jag arbetade med GarageBand för att lära mig den tekniken. Inte alldeles enkelt.Tekniken strulade men det var detta jag verkligen behövde öva mig på. Så har jag läst boken av Klas Dykhoff som skriver på ett mycket engagerat sätt. Det känns verkligen som han brinner för sitt yrke. Han berättar historiskt från stumfilm till nutid. Vilket är roligt och intressant. När man ser på film, särskilt på bio så är ljudet verkligen viktigt. Jag ska faktiskt tänka på det nästa gång jag tittar på film. Hur mycket ljudet bygger upp själva dramat. Jag tänker att hur ska jag ta in detta i min barngrupp? Jo barnen kan spela in olika ljud som ett litet projekt. Det kan bli spännande! Sedan är det viktigt att tala med barnen kring ljud som faktiskt" luras". Vi gör film ibland med våra barn och jag har fått många nya idéer om hur vi kan arbeta vidare med detta.

Den största utmaningen har varit att göra podcast. Jag har klippt och trixat fram och tillbaka. När jag gjorde slutet, försvann alltihop. Det var bara att göra om.Till sist beslutade jag mig för att låta den vara som den var. Vi fick hjälp att lägga in den i soundcloud. Nu har jag lärt mig så jag ska prova detta själv. Det har varit spännande att jobba i GarageBand och jag har lärt mig en hel del. Jag ska introducera detta för barnen. Det ska bli roligt att arbeta med barnen med denna app. 

" Dokumentation,uppföljning och utvärdering handlar om att urskilja de aspekter i förskolans verksamhet som kan ha betydelse för barns välbefinnande, lek, utveckling, lärande och förändrade kunnande" Förskola i utveckling -bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. (Skolverket, 2012,sid 35)

På min enhet har vi arbetat mycket med den här boken. Vi har haft den i våra lärgrupper och diskuterat, analyserat osv. Den har varit till stor hjälp på min enhet. De beskriver på ett enkelt sätt och jag har haft lätt att ta till mig den. I boken ges många exempel, så de blir ännu lättare att förstå. Vi använder fortfarande den lite då och då. 

När jag skulle göra portfoliouppgiften tänkte jag till en början. Det här blir en lätt uppgift i och med att vi har arbetat med detta under många år. Jag reflekterade, analyserade och så vidare och insåg vad mycket vi har förändrat under dessa år. Fortfarande tycker jag det är viktigt att vi i arbetslaget reflekterar inför terminsstart. Vad, hur, varför, för vem? Vad kommer vi att förändra och utveckla? Numera när vi har ipads som digitala verktyg så blir det mycket enklare att synliggöra portfolion för oss, barnen, föräldrarna. Vi dokumenterar portfolion individuellt medan annan dokumentation sker över hela verksamheten.

En av mina kurskamrater Anna Lindström gjorde en väldigt intressant podcast om instagram. Denna gjorde mig inspirerad och jag har lyssnat på den och mina arbetskamrater likaså. Så nu har vi i vårt

arbetslag börjat med instagram. Vi provar oss fram och har några barn och föräldrar som ett pilotprojekt. Samarbetet med föräldrar känns bra eftersom vi lär nytt och föräldrarna är positiva till det. Vi kommer också inom kort att börja med Unikum och vi har tänkt att barnens portfolio ska läggas in där. Detta är vår nya utmaning efter avslutad kurs.

Det som jag tyckt varit svårast har varit tekniken. Det var en anledning till att jag sökte kursen. Jag behövde bli bättre på tekniken. Blogga, google plus, GarageBand och podcast har verkligen varit en utmaning för mig. Jag har lärt mig en hel del. Det var just detta jag behövde lära mig och tycker att jag har lyckats med det. Trots att det har tagit mycket tid. Vi har också resonerat i våra lärgrupper på kursen vad, hur och varför pedagogisk dokumentation, även på våra litteraturseminarier. Det har varit lärorikt att resonera kring pedagogisk dokumentation med andra kolleger på kursen. 

Referenslista

Dykhoff, Klas. Ljudbild eller synvilla? - en bok om filmljud och ljuddesign. (2002) Liber AB: Malmö 

Ellmin, R och B.(2003) ATT ARBETA MED portfolio-teori,förhållningssätt och praktik.Växjö: Författarna och Förlagshuset Gothia AB

Emsheimer Peter, Hansson Hasse, Koppfeldt Thomas(2005) Den svårfångade reflektionen. Studentlitteratur AB, Lund

Hansson Hasse, Karlsson Sten-Gösta ,Nordström Z Gert(2006)SEENDETS SPRÅK-exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Studentlitteratur AB, Lund sid 

LPFÖ 98 (2010) Läroplanen för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Skolverket: Edita

Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet(2012)

Taguchi Lenz Hillevi (1997)VARFÖR PEDAGOGISK DOKUMENTATION? Om barnbyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm HLS Förlag

Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan-pedagogisk dokumentation(2012). Stockholm Fritzes 

Ljudbild eller synvilla? -en bok om filmljud och ljudredigering

Samtidigt som jag har arbetat med GarageBand för att lära mig den tekniken. Inte alldeles enkelt...Tekniken strular men det är detta jag verkligen behöver öva mig på. Så har jag läst boken av Klas Dykhoff som skriver på ett mycket engagerat sätt. Det känns verkligen som han brinner för sitt yrke. Han berättar historiskt från stumfilm till nutid. Vilket är roligt och intressant. När man ser på film, särskilt på bio så är ljudet verkligen viktigt. Jag ska faktiskt tänka på det nästa gång jag tittar på film. Hur mycket ljudet bygger upp själva  dramat. Jag tänker att hur ska jag ta in detta i min barngrupp? Jo barnen kan spela in olika ljud som ett litet projekt. Det kan bli spännande! Sedan är det viktigt att tala med barnen kring ljud som faktiskt" luras". Vi gör film ibland med våra barn och jag har fått många nya idéer om hur vi kan arbeta vidare med detta.

Öppet hus

I tisdags eftermiddag var jag på ett sk öppet hus. Magnus visade oss hur man kan jobba i GarageBand. Vill ge honom massa cred för det! Lärde mig en hel del som jag kan använda mig av när det är dags att för sändning...

Att arbeta med portfolio-teori, förhållningssätt och praktik

Vi arbetar med portfolio på min enhet och har gjort det många år, sedan i början på 2000-talet. Vid starten hade vi studiedagar, föreläsningar, lärgrupper med mera, där vi arbetade fram ett material tillsammans på enheten. Från det vi började och fram till nu har vi ändrat på en hel del. Vi arbetade med just denna kurslitteratur då, av Ellmin, Ellmin(2003). Samhället har förändrats mycket med den digitala tekniken. På den tiden fanns inga smartphones och ipads. Det är mycket enklare numera att ta fram mobilen eller paddan och vi pedagoger kan filma eller ta bilder just i stunden. Det är likadant för barnen. De vill ha med olika saker som de har gjort. De kan ta bilder och göra en film tillsammans med oss. Det kan vara de barnen vill ha med i sin portfolio. 

En form av pedagogisk dokumentation är portfolio, där vi samlar in material. Det som är viktigt är processen dit. Vad är det vi ska dokumentera? För vem? På vilket sätt? Vad är syftet? Inför varje termin sätter vi oss ner i arbetslaget och analyserar. Vilka fokusområden ska vi välja? Vi kan inte dokumentera allt. Jag beskrev om vårt naturvetenskapsprojekt i min podcast. Vi filmar i gruppen och tar bilder. Materialet går jag genom i mitt arbetslag och med barnen. Vi reflekterar kring detta vi pedagoger och reflekterar med våra barn. Då får barnen ytterligare chans att reflektera om sitt lärande. Det sparas i deras portfolio och då är det ett av våra mål och fokusområden som läggs till i portfolion. En annan pedagog arbetar med drama och skapandeprocesser och då gör hon likadant. Det är så viktigt att barnen får reflektera och de visar och berättar för oss vuxna, resonerar med andra barn och med sina föräldrar. Portfolion följer med barnen när de börjar i förskoleklass. Den följer med till dess barnet slutar årskurs 6. Jag anser att i bästa av världar skulle den följt med till barnet slutar grundskolan. På vår enhet finns inget sk högstadium. Samarbetet mellan de olika skolorna faller då. 1-12 årsperspektiv är vi ändå nöjda med. Ellmin, Ellmin (2003) hävdar att ”Arbetet med portfolio måste ha en avsikt där reflektion, värdering och samtal finns med” (s. 25). Den ska visa på att ett lärande skett. Det som är viktigast och som vi vill synliggöra är att vad är det man har lärt sig och hur har man har lärt sig. Vi resonerar med barnen och de samtalar om sina tankar kring olika lärprocesser. Portfolion innehåller ett urval av barnens utveckling och fokus ligger bara på det positiva kring barnet.  På vår avdelning dokumenterar vi portfolion individuellt medan annan dokumentation kan ske över hela verksamheten. 

Vi använder portfolio som ett pedagogiskt verktyg, en pedagogisk metod. Vi samlar, väljer ut och reflekterar. Barnen är med och bestämmer vissa delar som de vill ha med i sin portfolio.

Viktigt att vi på enheten och som arbetslag reflekterar innan man startar. Vad är syftet? Vad vill vi uppnå? Vad kommer det att få för betydelse?

Portfolio är ett pedagogiskt verktyg. Det hjälper mig, barnen och föräldrarna att se utveckling och lärandet. Men också hur portfolion ska utvecklas hur kan jag förändra och förbättra. 

Målet med portfolio är att synliggöra barnets utveckling och lärande för barnet, föräldrar och pedagoger och att hjälpa barnet att reflektera över sitt lärande. Portfolio är ett sätt att förhålla sig till barns lärande. Detta gör vi genom att medvetet samla på dokument som visar på utveckling. Vi samlar teckningar, intervjuer, bild/ljud med mera ,där vi, barnen och föräldrar ser utveckling. Vi arbetar med vårt förhållningssätt och att använda oss av portfolion i vardagen. Vi har arbetat allt ifrån mappar, pärmar, digitala portfolion i powerpoint som Ellmin, Ellmin(2003. Sid 10) beskriver hur en portfolio kan se ut.

Enligt förskolans läroplan ska arbetslaget arbeta med It och dokumentation. Detta försöker vi att arbeta mer med nuförtiden i jämförelse med tidigare (skolverket 2010) och när vi använder oss av portfoliometodik gör vi det.

Ellmin, Ellmin(2003,sid 175-177) beskriver användandet av medier. " Att kunna dokumentera elevers utveckling och lärande på ett autentiskt sätt, med en bred variation av media ( bilder, ljud, video etc.), är naturligtvis betydelsefullt och kan bli mycket mer levande än traditionell dokumentation." Men det kan också bli fallgropar det är viktigt att det blir kvalité på det vi gör. Vi har diskuterat dokumentation i våra arbetslag, på enheten, med kurskamrater och med andra pedagoger i vår stad. Vi är alla överens att vi ska dokumentera men i vissa arbetslag har det uppstått vissa dilemmor. En del vill dokumentera allt som händer under en dag, dock ska vi hinna med att både analysera, utvärdera och följa upp vårt material. Därför är det extra viktigt att vi fokuserar och bestämmer vad vi vill dokumentera, så vi inte hamnar i att kvantitet blir viktigare än kvalitet. Vi får inte glömma att se våra barn. Det är ändå de som ska vara i centrum.

Enligt läroplanen ska barnen i förskolan "utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa"

Det som vi har förändrat när ipads kom in i bilden är att det blir enklare att dokumentera, ta bilder, filma och just nu arbetar vi med portfolion på detta sättet. Ipaden är ett verktyg där appar , kamera och andra digitala verktyg finns allt på samma plats och det är lätthanterligt både för oss personal och våra barn som lär sig otroligt snabbt. De kan sitta och bläddra i sin mapp i keynote. Ipads är ett sådant bra verktyg och jag använder den mycket i mitt arbete. 

Vi har även pappersportfolio, en lärdom som vi tog när vår dator kraschade och efter vi hade inbrott på jobbet och våra ipads, datorer, kameror, fotoramar blev stulna.

Barnen är med på sina utvecklingssamtal där de visar sin portfolio för sina föräldrar. Samtidigt kan vi tillsammans resonera kring barnens portfolio och barnen får ytterligare en chans att reflektera kring sitt lärande.

"Genom arbetet med pedagogisk dokumentation kan den egna praktiken granskas och synliggöras och blir på så vis ett verktyg som gör det möjligt att följa barns utveckling och lärande, i relation till hur förskolan bidrar till barns utveckling och lärande" ( Skolverket, 2012, sid 5)

Referenslista

Ellmin, R och B.(2003) ATT ARBETA MED portfolio-teori,förhållningssätt och praktik.Växjö: Författarna och Förlagshuset Gothia AB

LPFÖ 98 (2010) Läroplanen för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Skolverket: Edita

Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk dokumentation (2012) . Stockholm: Fritzes

GarageBand

Vi ska göra podcast och göra detta i GarageBand. Jag fick hjälp av Kristofer att fixa den appen. Har haft problem med min iPad med inlägg mm. Jag har fått "ärva" paddan. Så det har varit krångligt med flera saker. Tack Kristofer!

Då är det dags att lära mig GarageBand...

Göra podcast?

Imorgon ska vi träffas på kursen igen. Har aldrig gjort podcast. Spännande...Känner mig ganska off när det gäller detta. Men det ska bli intressant och hoppas jag blir klokare under morgondagen? Sonen rekommenderade mig att lyssna på Fredrik och Filips program...

Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan-pedagogisk dokumentation

" Dokumentation,uppföljning och utvärdering handlar om att urskilja de aspekter i förskolans verksamhet som kan ha betydelse för barns välbefinnande, lek, utveckling, lärande och förändrade kunnande" Förskola i utveckling -bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Sid 35

På min enhet har vi arbetat mycket med den här boken. Vi har haft den i våra lärgrupper och diskuterat, analyserat osv. Den har varit till stor hjälp på min enhet. De beskriver på ett enkelt sätt och jag har haft lätt att ta till mig den. I boken ges många exempel, så de blir ännu lättare att förstå. Vi använder fortfarande den lite då och då.