Öppet hus

I tisdags eftermiddag var jag på ett sk öppet hus. Magnus visade oss hur man kan jobba i GarageBand. Vill ge honom massa cred för det! Lärde mig en hel del som jag kan använda mig av när det är dags att för sändning...

Att arbeta med portfolio-teori, förhållningssätt och praktik

Vi arbetar med portfolio på min enhet och har gjort det många år, sedan i början på 2000-talet. Vid starten hade vi studiedagar, föreläsningar, lärgrupper med mera, där vi arbetade fram ett material tillsammans på enheten. Från det vi började och fram till nu har vi ändrat på en hel del. Vi arbetade med just denna kurslitteratur då, av Ellmin, Ellmin(2003). Samhället har förändrats mycket med den digitala tekniken. På den tiden fanns inga smartphones och ipads. Det är mycket enklare numera att ta fram mobilen eller paddan och vi pedagoger kan filma eller ta bilder just i stunden. Det är likadant för barnen. De vill ha med olika saker som de har gjort. De kan ta bilder och göra en film tillsammans med oss. Det kan vara de barnen vill ha med i sin portfolio. 

En form av pedagogisk dokumentation är portfolio, där vi samlar in material. Det som är viktigt är processen dit. Vad är det vi ska dokumentera? För vem? På vilket sätt? Vad är syftet? Inför varje termin sätter vi oss ner i arbetslaget och analyserar. Vilka fokusområden ska vi välja? Vi kan inte dokumentera allt. Jag beskrev om vårt naturvetenskapsprojekt i min podcast. Vi filmar i gruppen och tar bilder. Materialet går jag genom i mitt arbetslag och med barnen. Vi reflekterar kring detta vi pedagoger och reflekterar med våra barn. Då får barnen ytterligare chans att reflektera om sitt lärande. Det sparas i deras portfolio och då är det ett av våra mål och fokusområden som läggs till i portfolion. En annan pedagog arbetar med drama och skapandeprocesser och då gör hon likadant. Det är så viktigt att barnen får reflektera och de visar och berättar för oss vuxna, resonerar med andra barn och med sina föräldrar. Portfolion följer med barnen när de börjar i förskoleklass. Den följer med till dess barnet slutar årskurs 6. Jag anser att i bästa av världar skulle den följt med till barnet slutar grundskolan. På vår enhet finns inget sk högstadium. Samarbetet mellan de olika skolorna faller då. 1-12 årsperspektiv är vi ändå nöjda med. Ellmin, Ellmin (2003) hävdar att ”Arbetet med portfolio måste ha en avsikt där reflektion, värdering och samtal finns med” (s. 25). Den ska visa på att ett lärande skett. Det som är viktigast och som vi vill synliggöra är att vad är det man har lärt sig och hur har man har lärt sig. Vi resonerar med barnen och de samtalar om sina tankar kring olika lärprocesser. Portfolion innehåller ett urval av barnens utveckling och fokus ligger bara på det positiva kring barnet.  På vår avdelning dokumenterar vi portfolion individuellt medan annan dokumentation kan ske över hela verksamheten. 

Vi använder portfolio som ett pedagogiskt verktyg, en pedagogisk metod. Vi samlar, väljer ut och reflekterar. Barnen är med och bestämmer vissa delar som de vill ha med i sin portfolio.

Viktigt att vi på enheten och som arbetslag reflekterar innan man startar. Vad är syftet? Vad vill vi uppnå? Vad kommer det att få för betydelse?

Portfolio är ett pedagogiskt verktyg. Det hjälper mig, barnen och föräldrarna att se utveckling och lärandet. Men också hur portfolion ska utvecklas hur kan jag förändra och förbättra. 

Målet med portfolio är att synliggöra barnets utveckling och lärande för barnet, föräldrar och pedagoger och att hjälpa barnet att reflektera över sitt lärande. Portfolio är ett sätt att förhålla sig till barns lärande. Detta gör vi genom att medvetet samla på dokument som visar på utveckling. Vi samlar teckningar, intervjuer, bild/ljud med mera ,där vi, barnen och föräldrar ser utveckling. Vi arbetar med vårt förhållningssätt och att använda oss av portfolion i vardagen. Vi har arbetat allt ifrån mappar, pärmar, digitala portfolion i powerpoint som Ellmin, Ellmin(2003. Sid 10) beskriver hur en portfolio kan se ut.

Enligt förskolans läroplan ska arbetslaget arbeta med It och dokumentation. Detta försöker vi att arbeta mer med nuförtiden i jämförelse med tidigare (skolverket 2010) och när vi använder oss av portfoliometodik gör vi det.

Ellmin, Ellmin(2003,sid 175-177) beskriver användandet av medier. " Att kunna dokumentera elevers utveckling och lärande på ett autentiskt sätt, med en bred variation av media ( bilder, ljud, video etc.), är naturligtvis betydelsefullt och kan bli mycket mer levande än traditionell dokumentation." Men det kan också bli fallgropar det är viktigt att det blir kvalité på det vi gör. Vi har diskuterat dokumentation i våra arbetslag, på enheten, med kurskamrater och med andra pedagoger i vår stad. Vi är alla överens att vi ska dokumentera men i vissa arbetslag har det uppstått vissa dilemmor. En del vill dokumentera allt som händer under en dag, dock ska vi hinna med att både analysera, utvärdera och följa upp vårt material. Därför är det extra viktigt att vi fokuserar och bestämmer vad vi vill dokumentera, så vi inte hamnar i att kvantitet blir viktigare än kvalitet. Vi får inte glömma att se våra barn. Det är ändå de som ska vara i centrum.

Enligt läroplanen ska barnen i förskolan "utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa"

Det som vi har förändrat när ipads kom in i bilden är att det blir enklare att dokumentera, ta bilder, filma och just nu arbetar vi med portfolion på detta sättet. Ipaden är ett verktyg där appar , kamera och andra digitala verktyg finns allt på samma plats och det är lätthanterligt både för oss personal och våra barn som lär sig otroligt snabbt. De kan sitta och bläddra i sin mapp i keynote. Ipads är ett sådant bra verktyg och jag använder den mycket i mitt arbete. 

Vi har även pappersportfolio, en lärdom som vi tog när vår dator kraschade och efter vi hade inbrott på jobbet och våra ipads, datorer, kameror, fotoramar blev stulna.

Barnen är med på sina utvecklingssamtal där de visar sin portfolio för sina föräldrar. Samtidigt kan vi tillsammans resonera kring barnens portfolio och barnen får ytterligare en chans att reflektera kring sitt lärande.

"Genom arbetet med pedagogisk dokumentation kan den egna praktiken granskas och synliggöras och blir på så vis ett verktyg som gör det möjligt att följa barns utveckling och lärande, i relation till hur förskolan bidrar till barns utveckling och lärande" ( Skolverket, 2012, sid 5)

Referenslista

Ellmin, R och B.(2003) ATT ARBETA MED portfolio-teori,förhållningssätt och praktik.Växjö: Författarna och Förlagshuset Gothia AB

LPFÖ 98 (2010) Läroplanen för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Skolverket: Edita

Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk dokumentation (2012) . Stockholm: Fritzes

GarageBand

Vi ska göra podcast och göra detta i GarageBand. Jag fick hjälp av Kristofer att fixa den appen. Har haft problem med min iPad med inlägg mm. Jag har fått "ärva" paddan. Så det har varit krångligt med flera saker. Tack Kristofer!

Då är det dags att lära mig GarageBand...

Göra podcast?

Imorgon ska vi träffas på kursen igen. Har aldrig gjort podcast. Spännande...Känner mig ganska off när det gäller detta. Men det ska bli intressant och hoppas jag blir klokare under morgondagen? Sonen rekommenderade mig att lyssna på Fredrik och Filips program...

Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan-pedagogisk dokumentation

" Dokumentation,uppföljning och utvärdering handlar om att urskilja de aspekter i förskolans verksamhet som kan ha betydelse för barns välbefinnande, lek, utveckling, lärande och förändrade kunnande" Förskola i utveckling -bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Sid 35

På min enhet har vi arbetat mycket med den här boken. Vi har haft den i våra lärgrupper och diskuterat, analyserat osv. Den har varit till stor hjälp på min enhet. De beskriver på ett enkelt sätt och jag har haft lätt att ta till mig den. I boken ges många exempel, så de blir ännu lättare att förstå. Vi använder fortfarande den lite då och då. 

Seendets språk

Boken seendets språk tyckte jag var svår att läsa. Jag läste den två gånger. Men visst är det intressant hur vi människor tolkar och analyserar. Genom reklam och massmedia mm. Alla blir påverkade av det, barn som vuxna. Även hur det det gör intryck på oss är intressant. Bild och semiotik berör oss mycket i förskolan. Vi dokumenterar mycket i form av bilder, filmer andra digitala verktyg eftersom vi arbetar med IKT. 

Den svårfångade reflektionen

Trodde att jag hade publicerat dokumentet men hade lagt det som utkast... Jag började läsa böckerna i fel ordning. Men nu är de lästa i alla fall. Jag tyckte kapitlet om Anna med dansen var intressant. Det var lätt att se och sätta samman med mitt jobb. Vi har provat på liknande. Filma, analysera, reflektera osv. Och som författarna skriver på baksidan av boken " Vilken är skillnaden mellan att fundera och att reflektera?" Att de jämför reflektionen med ett detektivarbete. Intressant!

Funderingar kring uppgiften...

Jag har läst litteraturen.  Vi har diskuterat i arbetslaget vad pedagogisk dokumentation är,hur vi arbetar, reflekterar mm. Funderingar kring kursen...Vad bra det hade varit om hela arbetslaget hade läst samma kurs samtidigt! Jag har gjort ett utkast på uppgiften. Dock funderar jag fortfarande...tänker varför är det så svårt att få till det! Det är ju detta vi jobbar med! 

Vad hur och varför?

 Vad, hur och varför pedagogisk dokumentation

Dokumentation är ett verktyg som ger förskolan underlag till utvärdering och uppföljning för att systematiskt kunna utveckla kvalitén på förskolan.

I vår läroplan står det tydligt vad vi ska arbeta med "Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärdera och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras" (skolverket) 

I förskolan har vi haft som tradition att dokumentera, på olika sätt. Det är egentligen inget nytt. Men vad har vi dokumenterat? Vi har satt upp barnens alster, gjort observationer mm.  Det gör vi fortfarande. Men skillnaden efter den reviderade läroplanen kom är att vi dokumenterar mer  på ett pedagogiskt sätt. Vad det nu kan innebära...

På min enhet har vi diskuterat dokumentationen väldigt mycket, efter den reviderade läroplanen kom. Vi hade många frågor och det var inte så självklart hur, vad, varför, för vem vi ska dokumentera. Vi hade studiedagar, lärgrupper och vi resonerade på Apt mm. Vi kom fram till att vi inte kan ha en färdig mall. Alla är vi olika och gör olika. Den stora frågan har/är varit vad är pedagogisk dokumentation? Hur vill vi arbeta med det? Vilka redskap finns? Vad ska vi förändra och på vilket sätt? Hur mycket tid ska vi lägga på dokumentationen? Hur kommer vi vidare? Vad står det i läroplanen och forskning? Hur gör vi för att få föräldrarna delaktiga och att de får inflytande över verksamheten? Dokumentationen är vårt ansökte utåt. 

Jag tänker på hur våra föräldrar tolkar den. Seendets språk var en ganska svår bok tycker jag. Men själva seendet i bilder är kanske mer till sin hjälp mer för bildpedagoger och reklam i olika sammanhang. Men visst för det tankar om hur bild och text hänger ihop. Som pedagog och individ tänker jag att jag vet hur jag tänker men hur uppfattar /tolkar andra det? Vilken analysobjekt och kontext väljer man? Och författarna beskriver i boken " två närliggande termer är analys och tolkning" De skiljer på analysen som " kan uppdelas eller upplösas i mindre beståndsdelar" till skillnaden på tolkningen som är mer" en spontan och vardaglig avläsning. Då menar jag att vår verksamhet visar sig mycket i dokumentationen men samtidigt måste vi som pedagoger tänka på hur vi sätter ihop bilder och text. Det leder också till att vi kan reflektera tillsammans föräldrar, barn och personal. Emsheimer säger att "Poängen är att utveckla ett antal möjliga tolkningar och förståelsen av sammanhang som berikar diskussionen och därmed nå syftet att öka insikten om reflektionens möjligheter" .

Det jag känner som vi har förändrat är, reflektionen. Vi pedagoger reflekterar på ett annat sätt. Tidigare gjorde vi en utvärdering av våra projekt. Sedan var det klart och vi lämnade det för att påbörja nästa projekt.  I nuläget följer vi  upp och utvecklar dokumentationen. Vi har även ändrat på reflektionen med barnen. Vi reflekterar med våra barn flera gånger om samma projekt och då har vi fått ett helt annat perspektiv. Vilket leder till ett lärande, på många olika sätt. Vi vill synliggöra fler lärprocesser som samspel, kommunikation, utveckling och att våra barn på ett lekfullt och roligt sätt utvecklar sitt intresse för naturvetenskap/teknik och  rörliga bilder som tex keynote och iMovie mm. Ett intressant kapitel i Den svårfångade reglektionen skriver Hasse Hansson  om Anna och dansen. Hur hon djupdyker, filmar, analyserar och reflekterar mm. På min avdelning har vi gjort något liknande med att filma oss i olika pedagogiska sammanhang. Först var vi skeptiska .Det kändes obekvämt. Men det var lärorikt. Vi upptäckte flera olika lärsituationer som vi missat tidigare. Vårt förhållningssätt förändrades då vi såg dokumentationen på ett annat sätt.

Vi pedagoger reflekterar ytterligare. Vad är vi ? Vart ska vi och vad vill vi nå? Hur kommer vi dit? Dessa frågor ställer vi oss samtidigt  som vi måste begränsa oss. Vi kan inte dokumentera allt. Efter jag avslutat kursen har vi i mitt arbetslag tänkt att starta en blogg. Detta togs upp på vårt föräldramöte och föräldrarna tyckte att detta ska bli spännande. Det blir en lärprocess för hela arbetslaget. Vi kommer inte att byta arbetssätt utan förändra dokumentationen. "En reflekterande och medforskande  hållning -att hitta nästa steg i arbete med projekt" Lenz Taguchi. 

När jag dokumenterar använder jag penna och papper, observationer,  digitala verktyg, som kamera , dator och ipad. Vi använder keynote och iMovie. Vi filmar barnen och oss själva alltmer. Barnen gör egna filmer och tar bilder tillsammans med oss personal. Vi sätter upp barnens alster i hallen. Det kan vara målningar, texter mm . Vi har vår naturvetenskap/teknikvägg där barnens hypoteser och hur det blev på experimenten mm. Vi har vår brevlåda i hallen där barnen kan lägga i hypoteser eller andra funderingar som de har reflekterat över hemma, tillsammans med sina föräldrar. Vi har också en pärm som barn och föräldrar kan titta i om avdelningens dokumentation. Vi pedagoger synliggör vad, hur och varför en lärprocess skett hos våra barn. Barnen är med på sitt utvecklingssamtal där de visar sin dokumentation ex filmer, bilder mm och återkopplar på vad vi har dokumenterat och reflekterat kring.

 

Vi försöker att arbeta på ett ha ett  konstruktionistiskt synsätt som Lenz Taguchi säger med bla vårt nya projekt. Det skapar nyfikenhet och nya möjligheter både för oss vuxna och barnen.

Jag och min kollega på avdelningen bredvid har startat ett nytt projekt, som handlar om naturvetenskap/teknik och experiment. Vi arbetar på ett medforskande sätt som Lenz Taguchi beskriver.  Vi använder boken Teknikgrytan och våra barn har röstat fram vilka experiment de vill göra. Efter majoritetsbeslut valde barnen två experiment de tyckte var spännande. Vi pedagoger valde att göra ett rollspel. Kollegan presenterade en uppfinning hon hade gjort, samma som barnen valt ut tidigare. De fick en "gåta" . Jag hade rollen som medforskande. Barnen ställde sina hypoteser. Barnen resonerade med varandra och oss. De målade sina hypoteser och vi satte upp dem på vår naturvetenskap/ teknikvägg. Vid nästa tillfälle då barnen skulle forska tittade barnen på sina hypoteser och provade dem. Pedagogerna hade lagt fram olika material. Några barn hade forskat vidare hemma och ytterligare reflekterat. De hade lagt dessa i vår brevlåda. Dessa hypoteser provade vi också. Det finns inga rätt eller fel. När barnen fick "snurr" på äpplet applåderade de varandra och det blev en lustfylld upplevelse. Vi vet inte vart det här projektet bär av ... Barnen får styra med sina intressen och resonemang.

Boken som vi använder i vårt projekt.

Genom vattenkraft kan man få äpplet att snurra.

Vi dokumenterar för att kunna visa att ett lärande skett. Och att barnen är med i sin lärprocess, att de utvecklas. Vi analyserar, reflekterar, följer upp, utvärderar och startar om. Detta gör inte bara vi pedagoger utan barnen gör likadant. De är med i processen. Att reflektera med barnen är lika viktigt, som att vi pedagoger gör det. Det är en lärdom jag tog förra terminen när jag/ vi läste en kurs i naturvetenskap/ teknik. Reflektionen är så viktig .

Litet matematikexperiment.

En miljödokumentation

Kan vi skapa en regnbåge inomhus?                         

Ja, det kan vi! 

Det är också en fördel att göra dokumentation kontinuerligt. Vår rektor tycker att dokumentation är viktig så vi har fått fyra timmar i månaden till reflektionstid och även halvdagar på studiedagar. Då får vi chans att kommunicera med varandra och dela upp ansvaret mellan oss. Alla behöver inte göra samma saker. Då går vi genom vår dokumentation och loggböcker.Vi analyserar och går genom om vi kan ändra eller göra på ett annat sätt. Detta är mycket uppskattat, då vi känt att diskutera, analysera och hur vi ska gå vidare är oftast svårast att få till. Numera när vi har planering så tar vi ca trettio minuter till reflektion. 

Vårt förhållningssätt till dokumentation är viktig och att vi tydliggör syftet. Vår dokumentation visar verksamheten utåt. Våra små förändringar har betytt mycket för verksamheten. Dokumentationen är ett verktyg som också kan "mäta" om vi nått våra mål. Visst är förskolan " Pedagogik i en föränderlig omvärld"precis som Lenz Taguchi  säger. Det sker en ständig utveckling.

Referenslitteratur:

Taguchi Lenz Hillevi (1997)VARFÖR PEDAGOGISK DOKUMENTATION? Om barnbyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm HLS Förlag

Hansson Hasse Karlsson Sten-Gösta Nordström Z Gert(2006)SEENDETS SPRÅK-exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Studentlitteratur AB, Lund sid 

Emsheimer Peter Hansson Hasse Koppfeldt Thomas(2005) Den svårfångade reflektionen. Studentlitteratur AB, Lund

Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan-pedagogisk dokumentation(2012). Stockholm Fritzes

Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet(2012)

Utbildningsdepartementet(2012) Läroplan för förskolan. Lpfö 98(rev2010)