Dokumentation är ett verktyg som ger förskolan underlag till utvärdering och uppföljning för att systematiskt kunna utveckla kvalitén på förskolan.
I vår läroplan står det tydligt vad vi ska arbeta med "Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärdera och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras" (skolverket)
I förskolan har vi haft som tradition att dokumentera, på olika sätt. Det är egentligen inget nytt. Men vad har vi dokumenterat? Vi har satt upp barnens alster, gjort observationer mm. Det gör vi fortfarande. Men skillnaden efter den reviderade läroplanen kom är att vi dokumenterar mer på ett pedagogiskt sätt. Vad det nu kan innebära...
På min enhet har vi diskuterat dokumentationen väldigt mycket, efter den reviderade läroplanen kom. Vi hade många frågor och det var inte så självklart hur, vad, varför, för vem vi ska dokumentera. Vi hade studiedagar, lärgrupper och vi resonerade på Apt mm. Vi kom fram till att vi inte kan ha en färdig mall. Alla är vi olika och gör olika. Den stora frågan har/är varit vad är pedagogisk dokumentation? Hur vill vi arbeta med det? Vilka redskap finns? Vad ska vi förändra och på vilket sätt? Hur mycket tid ska vi lägga på dokumentationen? Hur kommer vi vidare? Vad står det i läroplanen och forskning? Hur gör vi för att få föräldrarna delaktiga och att de får inflytande över verksamheten? Dokumentationen är vårt ansökte utåt.
Jag tänker på hur våra föräldrar tolkar den. Seendets språk var en ganska svår bok tycker jag. Men själva seendet i bilder är kanske mer till sin hjälp mer för bildpedagoger och reklam i olika sammanhang. Men visst för det tankar om hur bild och text hänger ihop. Som pedagog och individ tänker jag att jag vet hur jag tänker men hur uppfattar /tolkar andra det? Vilken analysobjekt och kontext väljer man? Och författarna beskriver i boken " två närliggande termer är analys och tolkning" De skiljer på analysen som " kan uppdelas eller upplösas i mindre beståndsdelar" till skillnaden på tolkningen som är mer" en spontan och vardaglig avläsning. Då menar jag att vår verksamhet visar sig mycket i dokumentationen men samtidigt måste vi som pedagoger tänka på hur vi sätter ihop bilder och text. Det leder också till att vi kan reflektera tillsammans föräldrar, barn och personal. Emsheimer säger att "Poängen är att utveckla ett antal möjliga tolkningar och förståelsen av sammanhang som berikar diskussionen och därmed nå syftet att öka insikten om reflektionens möjligheter" .
Det jag känner som vi har förändrat är, reflektionen. Vi pedagoger reflekterar på ett annat sätt. Tidigare gjorde vi en utvärdering av våra projekt. Sedan var det klart och vi lämnade det för att påbörja nästa projekt. I nuläget följer vi upp och utvecklar dokumentationen. Vi har även ändrat på reflektionen med barnen. Vi reflekterar med våra barn flera gånger om samma projekt och då har vi fått ett helt annat perspektiv. Vilket leder till ett lärande, på många olika sätt. Vi vill synliggöra fler lärprocesser som samspel, kommunikation, utveckling och att våra barn på ett lekfullt och roligt sätt utvecklar sitt intresse för naturvetenskap/teknik och rörliga bilder som tex keynote och iMovie mm. Ett intressant kapitel i Den svårfångade reglektionen skriver Hasse Hansson om Anna och dansen. Hur hon djupdyker, filmar, analyserar och reflekterar mm. På min avdelning har vi gjort något liknande med att filma oss i olika pedagogiska sammanhang. Först var vi skeptiska .Det kändes obekvämt. Men det var lärorikt. Vi upptäckte flera olika lärsituationer som vi missat tidigare. Vårt förhållningssätt förändrades då vi såg dokumentationen på ett annat sätt.
Vi pedagoger reflekterar ytterligare. Vad är vi ? Vart ska vi och vad vill vi nå? Hur kommer vi dit? Dessa frågor ställer vi oss samtidigt som vi måste begränsa oss. Vi kan inte dokumentera allt. Efter jag avslutat kursen har vi i mitt arbetslag tänkt att starta en blogg. Detta togs upp på vårt föräldramöte och föräldrarna tyckte att detta ska bli spännande. Det blir en lärprocess för hela arbetslaget. Vi kommer inte att byta arbetssätt utan förändra dokumentationen. "En reflekterande och medforskande hållning -att hitta nästa steg i arbete med projekt" Lenz Taguchi.
När jag dokumenterar använder jag penna och papper, observationer, digitala verktyg, som kamera , dator och ipad. Vi använder keynote och iMovie. Vi filmar barnen och oss själva alltmer. Barnen gör egna filmer och tar bilder tillsammans med oss personal. Vi sätter upp barnens alster i hallen. Det kan vara målningar, texter mm . Vi har vår naturvetenskap/teknikvägg där barnens hypoteser och hur det blev på experimenten mm. Vi har vår brevlåda i hallen där barnen kan lägga i hypoteser eller andra funderingar som de har reflekterat över hemma, tillsammans med sina föräldrar. Vi har också en pärm som barn och föräldrar kan titta i om avdelningens dokumentation. Vi pedagoger synliggör vad, hur och varför en lärprocess skett hos våra barn. Barnen är med på sitt utvecklingssamtal där de visar sin dokumentation ex filmer, bilder mm och återkopplar på vad vi har dokumenterat och reflekterat kring.
Vi försöker att arbeta på ett ha ett konstruktionistiskt synsätt som Lenz Taguchi säger med bla vårt nya projekt. Det skapar nyfikenhet och nya möjligheter både för oss vuxna och barnen.
Jag och min kollega på avdelningen bredvid har startat ett nytt projekt, som handlar om naturvetenskap/teknik och experiment. Vi arbetar på ett medforskande sätt som Lenz Taguchi beskriver. Vi använder boken Teknikgrytan och våra barn har röstat fram vilka experiment de vill göra. Efter majoritetsbeslut valde barnen två experiment de tyckte var spännande. Vi pedagoger valde att göra ett rollspel. Kollegan presenterade en uppfinning hon hade gjort, samma som barnen valt ut tidigare. De fick en "gåta" . Jag hade rollen som medforskande. Barnen ställde sina hypoteser. Barnen resonerade med varandra och oss. De målade sina hypoteser och vi satte upp dem på vår naturvetenskap/ teknikvägg. Vid nästa tillfälle då barnen skulle forska tittade barnen på sina hypoteser och provade dem. Pedagogerna hade lagt fram olika material. Några barn hade forskat vidare hemma och ytterligare reflekterat. De hade lagt dessa i vår brevlåda. Dessa hypoteser provade vi också. Det finns inga rätt eller fel. När barnen fick "snurr" på äpplet applåderade de varandra och det blev en lustfylld upplevelse. Vi vet inte vart det här projektet bär av ... Barnen får styra med sina intressen och resonemang.
Boken som vi använder i vårt projekt.
Genom vattenkraft kan man få äpplet att snurra.
Vi dokumenterar för att kunna visa att ett lärande skett. Och att barnen är med i sin lärprocess, att de utvecklas. Vi analyserar, reflekterar, följer upp, utvärderar och startar om. Detta gör inte bara vi pedagoger utan barnen gör likadant. De är med i processen. Att reflektera med barnen är lika viktigt, som att vi pedagoger gör det. Det är en lärdom jag tog förra terminen när jag/ vi läste en kurs i naturvetenskap/ teknik. Reflektionen är så viktig .
Litet matematikexperiment.
En miljödokumentation
Kan vi skapa en regnbåge inomhus?
Ja, det kan vi!
Det är också en fördel att göra dokumentation kontinuerligt. Vår rektor tycker att dokumentation är viktig så vi har fått fyra timmar i månaden till reflektionstid och även halvdagar på studiedagar. Då får vi chans att kommunicera med varandra och dela upp ansvaret mellan oss. Alla behöver inte göra samma saker. Då går vi genom vår dokumentation och loggböcker.Vi analyserar och går genom om vi kan ändra eller göra på ett annat sätt. Detta är mycket uppskattat, då vi känt att diskutera, analysera och hur vi ska gå vidare är oftast svårast att få till. Numera när vi har planering så tar vi ca trettio minuter till reflektion.
Vårt förhållningssätt till dokumentation är viktig och att vi tydliggör syftet. Vår dokumentation visar verksamheten utåt. Våra små förändringar har betytt mycket för verksamheten. Dokumentationen är ett verktyg som också kan "mäta" om vi nått våra mål. Visst är förskolan " Pedagogik i en föränderlig omvärld"precis som Lenz Taguchi säger. Det sker en ständig utveckling.
Referenslitteratur:
Taguchi Lenz Hillevi (1997)VARFÖR PEDAGOGISK DOKUMENTATION? Om barnbyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm HLS Förlag
Hansson Hasse Karlsson Sten-Gösta Nordström Z Gert(2006)SEENDETS SPRÅK-exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Studentlitteratur AB, Lund sid
Emsheimer Peter Hansson Hasse Koppfeldt Thomas(2005) Den svårfångade reflektionen. Studentlitteratur AB, Lund
Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan-pedagogisk dokumentation(2012). Stockholm Fritzes
Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet(2012)
Utbildningsdepartementet(2012) Läroplan för förskolan. Lpfö 98(rev2010)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar